Sverige i topp för elektrifierade företagsfordon, men lastbilar släpar efter

Sverige hör till de ledande marknaderna i Europa för elektrifierade företagsbilar och lätta transportfordon. Samtidigt går omställningen av tunga lastbilar betydligt långsammare.

Sverige ligger långt framme i elektrifieringen av företagsbilar och lätta transportfordon, men utvecklingen för eldrivna lastbilar går betydligt trögare. Det framgår av en ny analys från EY och den europeiska branschorganisationen Eurelectric, som pekar ut företagsflottor som nästa stora omställningsområde för Europas transportsektor.

Enligt analysen kan en full elektrifiering av företagsflottor i Europa ge ackumulerade driftskostnadsbesparingar på upp till 246 miljarder euro och samtidigt minska koldioxidutsläppen med upp till en miljard ton till 2030. Rapporten lyfter särskilt fram att elbilar och lätta transportfordon redan i dag kan ge tydliga kostnadsfördelar per kilometer jämfört med motsvarande fordon med förbränningsmotor, särskilt i verksamheter där laddning främst sker på depå eller i hemmet.

Sverige beskrivs som en av de ledande marknaderna inom detta segment. Enligt rapporten är mer än 70 procent av nya företagsbilar i landet elektriska. Det placerar Sverige i den europeiska framkanten när det gäller elektrifiering av lätta kommersiella fordonsflottor.

För medelstora och tunga transporter är bilden en annan. Där går elektrifieringen långsammare, trots att även eldrivna lastbilar enligt rapporten kan ge lägre driftkostnader på vissa fasta rutter där laddstrategi och CO₂-baserade avgiftssystem samverkar. Försäljningen av elektriska lastbilar i Europa uppges ha ökat från 1,3 procent 2024 till 2,1 procent 2025, men elektrifierade tunga lastbilar utgör fortfarande bara 0,3 procent av den totala europeiska flottan.

Nederländerna, Tyskland och Frankrike pekas ut som de största marknaderna för medelstora och tunga elektriska lastbilar. Tillsammans stod de enligt analysen för omkring 66 procent av försäljningen av elektriska lastbilar över 3,5 ton i Europa 2025. Sveriges andel uppges till cirka 8 procent, upp från 6,2 procent året innan.

“Sverige har en av de mest utbyggda infrastrukturerna för elektrifierade lastbilar i Europa men antalet el-lastbilar på vägarna är för få, med dagens förutsättningar riskerar vi att tappa vår position som marknadsledande inom fordonselektrifiering. Sverige behöver politiska beslut som möjliggör acceleration av elektrifiering av kommersiella transporter och sannolikt även en specifik översyn av de så kallande effektavgifterna”, säger Ulrika Eklöf, Industry & Energy leader med mobilitet som expertområde.

Analysen pekar samtidigt på flera hinder för en snabbare omställning. Lägre driftskostnader räcker inte i sig för att driva utvecklingen, eftersom den totala ägandekostnaden fortfarande påverkas av höga inköpspriser, osäkerhet kring restvärden, ojämna stödsystem samt förseningar i nätanslutningar och utbyggnad av laddinfrastruktur.

“I Europa bromsas övergången till elfordon av att regler och stöd skiljer sig mycket åt och ibland motverkar varandra. För att vi ska nå EU:s mål till 2030 behövs stabila regler och bättre samverkan mellan elnätsägare, elbolag, regering och fordonstillverkare. Det behövs också bättre vägledning och stöd kring laddstrategier, underhåll och finansiering, särskilt för mindre aktörer, för att ge företag självförtroende att investera och se en långsiktig lönsamhet i elektriska flottor”, säger Ulrika Eklöf.

Rapporten lyfter fram att elektrifieringen kräver insatser från flera delar av ekosystemet. Fordonsägare behöver anpassa val av fordon till verkliga körmönster och utnyttja smart depåladdning bättre. Fordonstillverkare behöver minska prisskillnaderna mot fossildrivna alternativ och stärka förtroendet för batteriernas värde över tid. Samtidigt efterfrågas stabila och långsiktiga spelregler från politiskt håll, snabbare nätanslutningar och nya finansieringslösningar som minskar risken för transportföretag och andra flottägare.

Sammantaget visar analysen att Sverige har en stark position i elektrifieringen av lätta företagsfordon, men att omställningen av den tunga trafiken fortfarande är i ett tidigt skede. Där avgörs takten inte bara av fordonens tekniska utveckling, utan också av hur väl infrastruktur, elnät, styrmedel och finansiering samspelar.